Fakta:

Carrie är en film regisserad av Kimberly Peice, med bland annat Chloë Grace Moretz, Julianne Moore, Gabriella Wilde, Portia Doubleday, Ansel Elgort och Judy Greer i huvudrollerna. Filmen är 95 minuter lång, rekommenderas från 15 år och spelades in 2013. Filmen baseras på Stephen Kings bok med samma namn. Du kan se trailern här.

 

Jag vill inleda med att skriva att Carrie inte är det minsta läskig, trots att den klassificeras som en skräckfilm. Visst kan den kännas lite obehaglig, men den är aldrig skrämmande. Med det sagt så vill jag också skriva att jag verkligen gillade Carrie, med några undantag.

 

 

De första 76 minuterna av filmen är över förväntan och jag älskar verkligen hur filmen framstår som ett tragiskt och mörkt tonårsdrama istället för en skräckfilm. Som tittare hinner man fastna för både karaktärerna och handlingen, och man vill att allt går väl för Carrie. Dock blir filmen efter dessa 76 minuter väldigt överdriven och det förstör den genomsnittliga känslan. Den blir definitivt inte dålig; men jämfört med den första delen så tar filmen ett stort steg tillbaka. Slutet kändes påskyndat och lite stressat och påverkade mig inte alls lika mycket känslomässigt som resten av filmen hade gjort.

 

 

Filmens största styrka är de stora talangerna i huvudrollerna. Egentligen är alla medverkande duktiga; men det är fyra fantastiska skådespelare som sticker ut ur mängden. Julianne Moore (Non-Stop, Mockingjay part 1) är en av mina favoritskådespelerskor och hon gör en klanderfri prestation i Carrie. Hon porträtterar mamman som obehagligt mentalt störd och lyckas få fram känslor hos tittaren. Chloë Grace Moretz (Kick-Ass, If I Stay) passade mycket bättre i rollen som Carrie White än väntat, och jag tycker att hon växer som skådespelare hela tiden och att även hon gjorde en otroligt stark prestation. Dock känns hennes skådespeleri ibland lite överdrivet och det är Moore som stjäl stjärnglansen.

 

Sedan har jag en annan favorit; Judy Greer (13 going 30, Dawn of the planet of the apes). Hon spelar den empatiska idrottsläraren som är den enda som stöttar Carrie. Hon lyckades beröra mig samtidigt som att jag hela tiden hoppades att läraren skulle förbli på Carries sida. Och sist men inte minst så gillade jag verkligen Ansel Elgorts (The fault in our stars, Divergent) medverkande, och han förgyllde filmen med sin närvaro.

 

 

Sammanfattningsvis så var filmen klyschig och med ett överdrivet och stressat slut. Dock gillade jag verkligen början och skådespelarprestationerna är fantastiska. Carrie är en film som jag rekommenderar.