Fakta:

I den första säsongen av Nikita får vi se Maggie Q, Shane West, Lyndsy Fonseca, Aaron Stanford, Ashton Holmes, Tiffany Hines, Melinda Clarke och Xander Berkeley i huvudrollerna. Säsongen är 926 minuter lång, består av 22 avsnitt och rekommenderas från 15 år. Den spelades in 2010 och serien består av fyra totalt säsonger.

 

Jag hade inte trott att jag skulle gilla Nikita så mycket som jag gör. Serien är oväntat välgjord och genomtänkt och det tog inte lång tid förrän ett beroende hade byggts upp. Serien har från början till slut ett högt tempo och Nikita håller sig konstant spännande genom alla hemligheter och intriger. Det finns många chockerande tvister och överraskningar som håller tittaren ständigt på helspänn.

 

 

Konceptet i sig är riktigt innovativt och annorlunda från vad jag sett tidigare.  Det är fängslande att se de olika parallellerna och alla karaktärerna är fascinerande, djupa och mångsidiga. Vi får huvudsakligen följa två paralleller; Nikita och människorna (ex. rekryterna Alex, Thom och Jaden, hackern Birkhoff, agenten Michael och ledarna Amanda och Percy) som lever på insidan av Divisionen. Båda parallellerna är intressanta på sina egna sätt och de binds samman på ett mycket professionellt sätt. Det är otroligt medryckande att följa liven hos rekryter, spioner, lönnmördare och infiltratörer och det är svårt att slita sig från skärmen. 

 

Nikita är en otroligt snyggt gjord actionserie. Actionscenerna i sig är välkoreograferade och tufft utformade.  Jag älskar att serien har några riktigt starka kvinnliga huvudkaraktärer och skådespelarna är näst intill perfekta. Maggie Q (Divergent) passar fullkomligt som Nikita och klarar lätt av både de hårdare actiontricken och de mer stämningsfulla, romantiska scenerna. Även Aaron Standford (A Walk to Remember), Ashton Holmes (Revenge), Tiffany Hines (Stichers), Melinda Clarke (The O. C.) och Xander Berkeley (Terminator 2 - Domedagen) är oklanderliga i sina roller. Den som dock överraskade mig mest med sin prestation var Lyndsy Fonseca (How I Met Your Mother). Jag har inte varit förtjust i henne tidigare men i Nikita visar hon en oväntad talang och utför sin roll felfritt.

 

 

Det enda riktiga ”klagomålet” jag har om Nikita är att den ibland kan kännas lite lam. Det är ingen big deal, men ibland känns det svagt och förutsägbart att Nikita alltid tar sig ut alla knipor, oavsett hur stora och oöverkomliga de är.

 

 

Allt som allt älskar jag den första säsongen av Nikita. Tempot är högt, spänningen konstant och den har otaliga chockerande överraskningar. Skådespelarna är fantastiska och konceptet är både unikt och fängslande. Nikita känns lite som en mash-up av 24, Revenge, Kingsman: The Secret Service och Mission Impossible och jag kommer definitivt att se vidare på serien. Det är en tv-serie man lätt fastnar för och som inte släpper taget om en.