Project Almanac
Project Almanac är regisserad av Dean Israelite, med bland annat Jonny Weston, Sofia Black-D'Elia, Sam Lerner, Allen Evangelista, Virginia Gardener och Amy Landecker i huvudrollerna. Filmen är 106 minuter lång, rekommenderas från 11 år och släpps 29 juni 2015 av Paramount. Du kan se trailern här.
Handling:
"Ett gäng tonåringar hittar ritningarna till en tidsmaskin i en källare och börjar resa i tiden för att ändra sina liv till det bättre. Det dröjer dock inte länge förren det, som verkade vara världens chans, istället börjar spåra ur och hemska saker händer."
Recension:
På något sätt lyckades jag bli både glatt förvånad och besviken på Project Almanac; den är helt enkelt inte som jag väntat mig. Några av karaktärerna är rätt charmiga och de kunde få mig att fnissa ibland. Inte för att skämten i sig är särskilt speciella – de är snarare enkla – men de små guldkornen gör ändå filmen underhållande.
Efter att ha hittat en gammal ritning lyckas vännerna bygga en tidsmaskin.
Project Almanac är klyschig, relativt förutsägbar och känns lite oseriös. Den har också en hel del logiska luckor och jag anser att konsekvenserna av deras tidsresande är otillräckliga. Dessutom finns ingen musik med i filmen, förutom när karaktärerna är på fest, vilket känns trist. Och på tal om karaktärerna; jag stör mig sjukt mycket på deras idioti! Trots att de intellektuellt sett platsar hos MIT är de otroligt dumma. De drar slutsatsen att tidsmaskinen kan spränga dem; ändå testar de den på sig själva med det enda syftet att sätta dit skolans mobbare, gå på konsert och fester, ge bra svar på prov och skaffa tjejer. Hela syftet känns därmed meningslöst – och trögt – eftersom de hade kunnat göra allt det utan en tidsmaskin.
I väntan på att komma in på MIT använder David tidsmaskinen till att få Jessie.
Konceptet är dock riktigt intressant och trots att filmen inte haft en superhög budget tycker jag att den är snyggt gjort. Det som sker är häftigt och läckert utformat och det är medryckande att följa karaktärernas resor. Skådespelarna är helt okej och jag fastnade speciellt för Sam Lerner (Monster House) och Allen Evangelista (The secret life of the american teenager) som enligt mig är roande.
Vi får inte se mycket av Christina eftersom hon oftast befinner sig bakom kameran.
En av filmens riktigt stora brister är dock hur den är konstruerad. Project Almanac är filmad som en hemmavideo, alltså att en av filmens karaktärer spelar in allt de gör. Detta känns inte bara orealistiskt, utan det är också väldigt jobbigt att se på. Karaktären virvlar omkring med kameran och bilden är konstant ojämn, skakig och flimrande. Visst är det en intressant metod att använda sig av för att få tittaren mer personligt involverad, eftersom skådespelarna pratar och agerar med kameran istället för att låtsas att den inte är där, men att titta på en film i oavbruten rörelse blir väldigt snabbt riktigt jobbigt.
Istället för att rädda liv och påverka världen använder gruppen maskinen till att gå på fester.
Allt som allt är Project Almanac en trevlig film, men den förstörs av karaktärernas idioti och den skakiga kameran. Idén och konceptet är fascinerande och filmen är snyggt gjord. Trots de logiska luckorna och det klyschiga upplägget så underhölls jag av filmen och jag kan ändå skriva att jag gillar den.
