Lånaren Arrietty
Lånaren Arrietty (eng. The Secret World of Arrietty) är en anime från Studio Ghibli. Filmen är regisserad av Hiromassa Yonebayashi och rösterna görs av bland annat Mirai Shida, Tatsuya Fujiwara, Kirin Kiki och Ryûnosuke Kamiki. Den är 94 minuter lång, rekommenderas från 7 år och spelades in 2010. Filmen baseras på boken The Borrowers, skriven av Mary Norton.
Handling:
"Under golvplankorna i ett stort hus bor den pyttelilla 14-åriga Arrietty med sin lika pyttelilla familj. Huset bebos av två äldre damer som inte har en aning om att dersa små inneboende existerar. Arrietty och hennes familj lever på att låna. Allt de äger har de lånat, eller gjort från saker som de lånat. Men bara väldigt lite varje gång, så att det inte märks. En dag flyttar den 12-åriga pojken Sho in i huset. När Sho upptäcker Arrietty blir de förtroliga med varandra och snart är de bästa vänner."
Recension:
Jag gillar verkligen Lånaren Arrietty Den är så otroligt genomtänkt och vacker. Manuset av Hayao Miyazaki är enastående och den ljuvliga musiken berör tittaren intill djupet. Själva berättelsen är söt och intagande. Som tittare gläds man av den fina historien och alla elementen tillsammans gör filmen mycket behaglig.
Arrietty gillar att inreda sitt rum med naturens växter och blommor.
Miljön är rik på detaljer och består av otroligt dekorativa och välskapta animationer. Jag älskar det lite gammaldagsa stuket på animeringarna och den strålande användningen av färger. Personligen kan jag tycka att sådana animationer ser mycket mer realistiskt ut än exempelvis animerade filmer från Disney eller Pixar. I sådana filmer är det mycket CGI som gäller, medan Ghibli mer känns som ett noggrant utfört hantverk.
För första gången i sitt liv ska Arrietty ut och låna.
Jag fastnar för karaktärerna i filmen. Jag älskade Arrietty vid första anblicken och Sho kom inte långt därefter. Även Arriettys föräldrar, speciellt mamman, är lätta att tycka om. Jag älskar hur karaktärerna uttrycker sig, och deras kroppsspråk och ansiktsuttryck känns ovanligt verklighetstrogna för att vara i en tecknad film. Rösterna görs också otroligt bra och passar verkligen in på de näpna karaktärerna.
Trots att det är farligt blir Arrietty vän med människan Sho.
Det enda negativa jag finner med Lånaren Arrietty är slutet. Filmen bygger egentligen inte upp mot en klimax, vilket blir lite platt. Jag hade också gärna velat få reda på mer om hur det gick för alla. Slutet är öppet och det känns som att filmen slutade rätt avhugget. Dock anser jag att det även är ett tankeväckande och annorlunda försök att göra avslutningen minnesvärd. Det får tittaren att själv fundera på vad som hände med alla karaktärerna och det finns en slags bitterljuv tillfredställelse med att inte veta.
Familjen använder bara saker som människorna inte märker försvinner.
Allt som allt är Lånaren Arrietty en förtjusande anime som passar både stora och små. Den är otroligt vackert animerad, med inspirerande karaktärer och ett välgjort manus. Den magnifika musiken kompletterar berättelsen och trots det plötsliga slutet så imponerade filmen stort på mig. Lånaren Arrietty tillhör en av de bättre Ghibli-filmerna och tillsammans med Spirited Away är den nu min favorit.
