Femtio nyanser av mörker
Femtio nyanser av mörker (org. Fifty Shades Darker) är den andra delen i trolign av E. J. James. Boken är 539 sidor lång och publiceras Norstedts.
Handling
"Anastasia Steele har lämnat Christian Grey, skrämd av hans mörka hemligheter. Med universitetsexamen avklarad och en praktikpalts på ett bokförlag är hon fast besluten att börja ett nytt liv. Ändå upptar Christian oavbrutet hennes tankar - och när han vill träffa henne igen kan Ana inte neka honom. Nu får hon veta mer om hans förflutna som har gjort honom så driven, kontrollerande och krävande. Samtidigt som Christian brottas med sina inre demoner ställs Ana inför ett av sitt livs viktigaste beslut."
Recension
Femtio nyanser av mörker är en klar förbättring. Första boken är rätt enformig och långsam, men ärligt tyckte jag mycket om att läsa dess efterföljare. Den är på alla sätt och vis mer genomtänkt. Språket är bättre, och boken har en tydligare handling. Självfallet finns en hel del sex fortfarande med – det hör till genren – men i Femtio nyanser av mörker är det inte det enda elementet som bygger upp boken.
När jag väl kommit in i bokens handling fastnade jag, och hade svårt att lägga ifrån mig den. Den fick mig att le, och dynamiken mellan Ana och Christian är fängslande. I Femtio nyanser av mörker lär vi känna karaktärerna mycket bättre och stora karaktärsutvecklingar sker. Fast jag fortfarande kan tycka att kommunikationen mellan dem är undermålig så gillar jag verkligen Anas och Christians relation. De har båda blivit starkare, mer ärliga och det är först nu jag verkligen tycker att de passar ihop.
Den första delen i trilogin fokuserade nästan helt och hållet på sex och BDSM, och hade inte mycket till handling. I Femtio nyanser av mörker har detta dock ändrats till det bättre. Det finns en tydlig röd tråd mellan det som sker, och James har fått med både en hel del humor och spänning. Fler känslor än lust involveras och som läsare bryr man sig om karaktärerna och det som händer.
Precis som jag nämnde tidigare har språket förbättrats. Dock finns det fortfarande en del saker jag stör mig på. Den största aspekten är att James upprepar sig väldigt mycket, både när det kommer till ordval, meningsuppbyggnader och händelser. Exempelvis är några konversationer mellan Ana och Christian nästan identiska, vilket gör att många scener känns som utfyllnad och tempot saktar ned. Ibland upprepas till och med samma sak bara några meningar efter varandra, vilket känns fantasilöst och ouppmärksamt.
Som helhet var läsningen av Femtio nyanser av mörker njutbar. Karaktärerna har utvecklats, språket förbättrats och en tydlig handling uppstått. Med humor och en gnutta spänning fängslar James läsaren och skapar nyfikenhet inför fortsättningen.