Utpost
Utpost (org. Outpost) är den andra delen i Razorland-trilogin, skriven av Ann Aguirre. Boken är 306 sidor lång och publiceras av Modernista bokförlag. Efterföljaren, Horde, avslutar den postapokalytiska serien.
Handling
"Ingenting är sig likt för Spadertvå. När hon levde under jord betraktades hon som vuxen. Numera, i staden Räddning på ovansidan, uppfattas hon som en ung problemtjej. Spadertvå passar inte in bland de andra tjejerna: det enda hon kan är att slåss. Hon anmäler sig som frivillig till de sommarpatruller som skyddar odlarna medan de arbetar på fälten utanför stadsmuren. Det brukar vara ett rent rutinuppdrag, men situationen har förändrats på ovansidan. Missfostren håller på att bli smartare. De spanar. Väntar. Planerar. Och de tycks ha bestämt sig för att krossa Räddning."
Recension
När jag läste Enklav fanns det något som hindrade mig från att fullständigt förlora mig själv i läsningen. Det var som en spärr: fast jag fascinerades av handlingen och karaktärerna så fastnade jag aldrig ordentligt. Utpost rådde dock genast bot på detta. Med ett nyfunnet perspektiv som fick mig att se helt annorlunda på trilogin uppslukades jag omedelbart, och under dagarna som gick var Utpost allt som jag kunde tänka på.
Utpost är ett mycket skickligt arbete. Ann Aguirre skriver utomordentligt och det är tydligt att hon gjort mycket efterforskningar till sitt skrivande. Romanen är välskriven och noggrant planerad. Att den är så genomtänkt bidrar till världens och händelsernas realism och att boken gång på gång lyckas slå läsaren med häpnad.
Världsuppbyggnaden är spektakulär och i Utpost får läsaren en mycket större förståelse för samhället. De kontrasterande skillnaderna i kulturerna som kolliderar i boken är mycket fascinerande att läsa om. I Enklav möttes vi av ett futuristiskt jägarsamhälle, vilket skapar en intressant kulturkrock då karaktärerna i Utpost anlänt till byn Räddning. Byn styrs av ålderdomliga, religiösa normer, och det är intressant att läsa om vad farsoten gjort med extremistsamhället samt hur Spadertvå hanterar den stora omställningen.
Och på tal om Spadertvå… hon är en av de starkaste karaktärerna jag läst om på länge. Hennes djärvhet, intelligens och det faktum att hon står upp för sig själv fängslar mig, och jag älskar hennes kvicktänkthet, slagkraft samt tuffa attityd. Hon har dessutom en riktigt bra berättarröst och hennes stora karaktärsutveckling gör att vi lär känna henne mer på djupet.
Utpost har inte ett jättehögt tempo, men trots det är varje kapitel spännande. De sista hundra sidorna är dessutom fullproppade med rafflande spänning, vilket gör att det är mycket svårt att släppa taget om boken. Aguirre varierar dessutom spänningen med hjärtekrossande dramatik samt värmande mys-scener som får läsaren att le. Budskapet är därtill tankeväckande.
Dock är Utpost inte helt perfekt. Förutom det stundtals långsamma tempot så är boken dessutom rätt upprepande. Därtill så är vissa ord tvivelaktigt översatta. Ett exempel är namnet Tålig, som på engelska är Fade.
Som helhet älskar jag Utpost. Den är välgjord, genomtänkt, med karaktärer man fastnar för och ett spännande koncept. Detta är en trilogi som jag tror skulle passa utmärkt som en postapokalyptisk tv-serie. Jag ser mycket fram emot översättningen av den avslutande delen, Horde.
