Det lånade mörkrets riddare
Originaltitel: Knights of the Borrow- ed Dark.
Längd: 272 sidor.
Bokförlag: Modernista.
"Denizen Hardwick är föräldralös. Under en natt öppnas grinden till barnhemmet för en man som hämtar Denizen, med löfte om att presentera honom för en sedan länge försvunnen faster. Men under bilfärden till stan blir de överfallna, och Denizen får snart lära sig häpnadsväckande saker: att monster kan växa fram ur skuggorna och att det finns ett uråldrigt sällskap av riddare som håller dem i schack."
Det lånade mörkrets riddare är, med tanke på målgruppen, en ovanligt mörk roman. Handlingen särskiljer sig inte mycket från genrens andra böcker: ändå är boken spännande och har en intressant – men någorlunda ytligt – uppbyggd värld med genom- tänkta monster.
Ruddens språk flyter på bra och han har gett Denizen en behaglig berättarröst. Men bortsett från protagonisten och någon enstaka person till fattade jag aldrig tycke för karaktärerna. De gavs inte tillräckligt med bakgrundsinformation och karaktäristiska personlighetsdrag för att ett genuint, känslomässigt engagemang skulle väckas hos mig.
Som helhet är jag relativt neutralt inställd till Det lånade mörkrets riddare. Trots bokens fascinerande koncept sticker den inte ut ur mängden, mestadels på grund av förut- sägbara tvister, trivial handling och ointressanta sidkaraktärer. Men som debut fungerar det, och jag tror att Rudden är en författare som kan växa sig stor med tiden. Därför ser jag fram emot att läsa kommande delar i serien.
