Harry Potter och det fördömda barnet
Serie: Harry Potter #8.
Längd: 376 sidor.
Bokförlag: Rabén&Sjögren.
Originaltitel: Harry Potter and the Cursed Child.
"Medan Harry brottas med ett förflutet som ständigt gör sig påmint, måste hans son Albus slåss mot ett arv han aldrig velat ta del av. Det förflutna och nutiden smälter samman på ett olycksbådande sätt och både far och son blir medvetna om den obekväma sanningen: ibland kommer mörket från platser man inte väntat sig."
Harry Potter och det fördömda barnet är förvånansvärt bra. Det tog ett tag för mig att komma in i romanen ordentligt, men efter första akten överväldigades jag den varma, nostalgiska känslan. Det är underbart att vara tillbaka i Harry Potters värld och att återigen följa de välbekanta karaktärerna. Fast Det fördömda barnet är mycket olik de ursprungliga böckerna är den ett mycket välkommet tillskott till serien.
Boken är skriven i manusform, vilket jag hade förväntat mig skulle göra läsningen tung och ansträngande. Men läsningen flöt på oväntat smidigt och textens utformande blev inte ett problem. Det är dock bra att vara beredd på att formatet medför en del berättar-tekniska skillnader. Händelserna passerar väldigt fort och romanen har få beskrivningar, detaljer och sidospår. Romanen består därtill mestadels av repliker, och läsaren får inte ta del av karaktärernas outsagda tankar och känslor.
Berättelsen är i sig relativt ytlig och innehåller onödigt drama som löses för enkelt. Dessutom uppstår många logiska luckor, både i förhållande till föregående böcker men också genom motsägelser och sammanträffanden. Därtill finns en lucka på 19 år där vi inte vet vad som har hänt. Som läsare har vi inte tagit del av karaktärernas utvecklingar och de känns inte riktigt sig lika. Det gäller speciellt Harry, som inte framstår som den person vi tidigare lärt känna.
Något som jag dock tycker mycket om är bokens starka koppling till originalserien. Det fördömda barnet utforskar på ett intelligent sätt vad som hade hänt och hur världen hade sett ut om vissa händelser från böckerna inte inträffat. Det är oerhört intressant, och det fascinerade mig att se de parallella verkligheterna. Dessvärre ger det även romanen en opersonlig ton, eftersom handlingen grundas på gamla, avslutade handlingsspår.
En av romanens styrkor är den nya karaktären, Scorpius Malfoy. Hans charmiga person-lighet och kvicktänkta repliker satte ett bestående leende på mina läppar. Dessutom är vänskapen mellan honom och Albus så genuin och värmande.
Harry Potter och det fördömda barnet är en intressant och läsvärd bok. Romanen tillför inte särskilt mycket till serien, men det är fantastiskt att återigen vara tillbaka i J.K. Rowlings magiska värld.
