Originaltitel: Let it snow.

Serie: Fristående.

Längd: 333 sidor.

Bokförlag: Bonnier Carlsen.

 

 

 

Let it snow är en stämningsfull roman som försätter läsaren i julstämning. Den lättsam-ma och mysiga boken värmer långt in på själen och lyser upp i det annars dystra höstm-örkret.

 

Romanen består av tre berättelser som allesammans tilltalar på olika sätt. Jag tyckte mest om den första historien, nämligen Jubilee-expressen av Maureen Johnson. Den är vitsig, underhållande och underbart söt. Jag fastnade för karaktärerna och älskade deras härligt knäppa personligheter. 

 

Mittenberättelsen, Cheerleaderstormen, är enligt mig bokens svagaste del och jag hade förväntat mig så mycket mer av John Green. Jag tyckte mycket om karaktärernas sarkasm och humor, men historien i sig höll inte måttet. Handlingen var enformig och inte mycket hände.

 

Den avslutande berättelsen, Grisarnas skyddshelgon av Lauren Myracle, fungerar väl. Visserligen är huvudkaraktären för självupptagen och gnällig för att få min respekt, och hennes utveckling sker för snabbt för att upplevas som trovärdigt. Men Myracle berättar historien på ett sådant sätt att jag ändå fängslades. Dessutom blev jag helt förälskad i tekoppsgrisen Gabriel. 

 

I sin helhet är Let it snow en riktigt mysig och söt bok som passar perfekt nu när julen närmar sig. Fast romanen saknar tyngd och innehåller många klyschor kan mitt hjärta inte undgå att smälta för de glättiga romanserna. Den stämningsfulla atmosfären fick mina ögon att tindra och gav mig stor längtan efter julen.