Serie: En ö i havet #3.
Längd: 241 sidor.
Bokförlag: Bonnier Carlsen.
"I snart fyra år har Steffi och hennes lillasyster Nelli varit i Sverige. Steffi går i läroverket i Göteborg, och var bara tolv när hon skildas från mamma och pappa på järnvägsstationen i Wien. Nu är hon sexton, på väg att bli vuxen. Hela livet ligger framför henne. Om bara kriget tog slut."
Jag gråter sällan av böcker. Det krävs en väldigt stark känsla av tillhörighet för att jag ska beröras så pass mycket av en fiktiv händelse att tårarna kommer. Men i Havets djup kunde jag inte hålla dem tillbaka. Jag har upplevt så mycket ihop med karaktärerna och följt dem så nära inpå livet att de numera känns som en del av mig. Så när hoppet, som jag desperat klamrat fast vid tillsammans med Steffi, slets ifrån mig, var det som om andan slogs ur mig. Under seriens gång har jag helt enkelt blivit så engagerad i hennes liv, att det till slut bara krävdes en liten knuff för att tårarna skulle börja rinna.
Fast värmande områden som vänskap och gemenskap fortfarande är betydande i serien, tacklar Havets djup också allvarligare ämnen, som sexuella övergrepp och sorgen efter att ha förlorat någon närstående. Havets djup är således mörkare än tidigare delar, och det känns som att den riktar sig till en lite äldre målgrupp. Dessutom kombineras den vackra coming of age-berättelsen med kraftfulla inslag av Andra Världskriget, som närvarar mer påtagligt än i Näckrosdammen.
Havets djup är som helhet en riktigt bra, tankeväckande bok som skildrar Andra Världskriget på ett mycket annorlunda sätt. Med skillnad från många andra historiska romaner utspelas Havets djup på ett säkert avstånd från kriget, med karaktärer som inte ser fasorna med egna ögon. Ändå lyckas boken beröra, och det är mycket intressant att läsa om händelserna ur ett så avvikande perspektiv.