CORALINE
Författare: Neil Gaiman.
Originaltitel: Coraline.
Genre: Magisk realism, fantasy.
Traumatiskt innehåll: Kidnappning.
Nyckelord: Magisk dörr, dubbelgångare, talande djur.
Serie: –
Längd: 137 sidor.
Publiceringsår: 2020 (org. 2002).
Bokförlag: Bonnier Carlsen.
HANDLING
Dagen efter att hennes familj flyttat in i ett gammalt hus, ger sig Coraline ut på upptäcksfärd och hittar en dörr. Den leder till en annan lägenhet i ett annat hus. Först är allt underbart. Maten är bättre, leksakerna roligare och böckerna mer spännande. Föräldrarna är också annorlunda. De är snällare än hennes egna, men det är något konstigt med dem. Till exempel har de fastsydda knappar i ansiktet istället för ögon. Dessutom vill de att Coraline ska stanna hos dem och vara deras dotter. För alltid.
RECENSION
Jag gillade inte CORALINE lika mycket som jag hade hoppats på. Det sorgliga är att jag vet med säkerhet att jag hade älskat boken om jag hade läst den för tretton år sedan. Men som vuxen… visst, den är mysig, med småkuslig stämning, väldigt fina illustrationer och en intressant premiss. Visst, Coraline är en riktigt härlig protagonist, modig och självständig och initiativtagande, även när hon är rädd. Jag gillade verkligen att läsa ur hennes synvinkel, och hennes tankesätt framstod som väldigt moget för hennes ålder. Men läsningen var bara inte särskilt… underhållande.
Jag har generellt svårt för Neil Gaimans sätt att skriva. Den återkommande faktorn för alla böckerna som jag har läst av honom är att de är lite för enkla, lite för konstiga och lite för innehållslösa. Boken har komplexa element som går att analysera till det oändliga, men själva berättelsen kändes allt annat än komplex. Det är tydligt att boken är skriven för en yngre målgrupp, och trots att jag uppskattar en kort och snabbläst barnbok då och då, så är det inget jag njuter helhjärtat av.
Överlag är CORALINE en okej läsning. Fantastisk för barn, absolut, men rätt medioker för vuxna.
BETYG: 5/10