Den utstötte
Fakta:Handling:
"Tolvårige Hylas jagas av ondskans krigare. Hans lillasyster är försvunnen, hans hund är död och han måste fly för sitt liv. Under sin flykt möter han flickan Pira som vuxit upp i lyx - men ensamamre än någon kan föreställa sig. En delfin kommer till deras hjälp, men flykten från förföljarna leder dem ända ner i underjordens mörker... Varför vill de döda Hylas? Var finns hans försvunna syster? Och varför är den mystiska, glänsande bronsdolken så viktig?"
Recension:
"Tolvårige Hylas jagas av ondskans krigare. Hans lillasyster är försvunnen, hans hund är död och han måste fly för sitt liv. Under sin flykt möter han flickan Pira som vuxit upp i lyx - men ensamamre än någon kan föreställa sig. En delfin kommer till deras hjälp, men flykten från förföljarna leder dem ända ner i underjordens mörker... Varför vill de döda Hylas? Var finns hans försvunna syster? Och varför är den mystiska, glänsande bronsdolken så viktig?"
Recension:
Meh. Jag har inte läst en bok av Michelle Paver tidigare, inte ens Vargbröder. Men jag har hört väldigt mycket om henne och jättemånga säger att hon är legendarisk. Men efter Den utstötte håller jag inte riktigt med.
I största allmänhet var boken tråkig. Den var seg, händelselös och helt enkelt ointressant. Jag vet att den är ämnad för yngre barn, men ibland brukar jag tycka att det är mysigt att läsa sådana böcker också, exempelvis Glaspärleresan av Maud Mangold eller Gregor från ovanjord av Suzanne Collins. Men Den utstötte intresserade mig inte alls, och trots att jag inte läst Vargbröder så känner jag mig väldigt besviken efter allt prat om Paver.
Hennes skrivteknik är knappt värd att nämna. Den är ingenting speciellt. Hon använder ett enkelt och icke-orginellt språk helt enkelt. Ingenting att klaga på men samtidigt ingenting som gör att man fastnar för boken. Det jag däremot stör mig på är att hon använder sig av en ytterst simpel mall som många andra barn-boksförfattare använder sig av. Flödet i boken är så uppenbart att det nästan är löjligt. Och en annan sak är att Paver vill så mycket och drar in en massa onödiga lösa trådar parallellt med huvudhandlingen vilket gör boken förvirrande,
Jag gillade inte heller karaktärerna, utan de kändes platta och allmänt ointressanta. Den jag gillade minst var Pira. Hon var en väldigt bortskämd, naiv och osmart karaktär som jag hela tiden störde mig på.
Sammanfattningsvis så var boken inte bra. Jag hade haft högre förhoppningar på Michelle Paver, men efter Den utstötte kan jag med säkerhet skriva att jag inte kommer läsa något mer av henne. Språket var ingenting att tala om, handlingen var uppenbar och tråkig, och karaktärerna var platta. Vill du ha en bok som alla andra, passar Den utstötte bra, men vill du ha något unikt så rekommenderar jag någon annan.
Genomsnittlig känsla:
Favoritkaraktär: Hylas
Rekommenderar till: dig som söker en simpel och vanlig bok.
Rekommenderar inte till: dig som vill ha något unikt.
Rekommenderar inte till: dig som vill ha något unikt.
Första meningen: "Pilen hade svart skaft och styrfjädrarna var gjorda av kråkfjädrar, men pilspetsen kunde inte Hylas se, eftersom den satt begraven i hans arm."
Engelska omslag:
