Illusionisten
Fakta:
Illusionisten (org. The Illusionist) är en filn regisserad av Neil Burger med bland annat Edward Norton och Jessica Biel i huvudrollerna. Denna thriller som rekommenderas från 15 år släpptes 2007 och är på 104 minuter.Handling:
"Inget är vad det verkar vara i denna magiska berättelse om romantik, politik och mord. Illusionisten Eisenheim gör succé med sina föreställningar på teatern i Wien, men den pragmatiske kronprinsen Leopold gillar inte hans nummer. Han anlitar därför polischefen Uhl för att granska Eisenheim närmare i sömmarna. Utredningen gör att Uhl kommer ett gåtfullt mord och en komplott mot själve kejsaren på spåret."
"Inget är vad det verkar vara i denna magiska berättelse om romantik, politik och mord. Illusionisten Eisenheim gör succé med sina föreställningar på teatern i Wien, men den pragmatiske kronprinsen Leopold gillar inte hans nummer. Han anlitar därför polischefen Uhl för att granska Eisenheim närmare i sömmarna. Utredningen gör att Uhl kommer ett gåtfullt mord och en komplott mot själve kejsaren på spåret."
Recension:
Jag hade egentligen inte hört något om filmen innan, utan min kompis hade bara sagt att den var sjukt bra. Enligt mig var det rätt överdrivet, men samtidigt kan jag inte säga att Illusionisten var dålig heller.
Eisenheim utför ett magitrick på en valfri från publiken.
Jag gillade början och slutet av filmen eftersom de lyckas hålla mitt intresse kvar och tempot var perfekt, men annars var filmen väldigt långsam och rätt händelselös. Det mest intressanta tycker jag var de fascinerande magitricken som Eisenheim utförde på scen, men de andra scenerna intresserade helt enkelt inte mig. Dock gillar jag att det finns en härligt svag gräns mellan verklighet och illusion genom filmen.
Polisen Uhl påväg för att möta kronprinsen.
En sak jag störde mig på var att det sällan spelades bakgrundsmusik och även andra bakgrundsljud, exempelvis hästarnas hovslag när de åker vagn, stängs ute. Det gör att inga känslor väcks eftersom allt man hör är människor som pratar. Musik har väldigt stor påverkan på människors känslor och en film utan bra musik är som en film utan skådespelare. Så att det var många tysta scener minskade intresset ytterligare.
Illusionisten fortsätter att imponera.
Jag gillade sluttvisten. Den kändes inte direkt wow, men den var inte heller helt förutsägbar. Jag blev förvånad och förstod hur det mesta höll ihop. Dock var mycket fortfarande oförklarat och jag störde mig på att man inte fick reda på allt - mycket lämnades med lösa trådar. Jag hade velat veta mer om hur magitricken gick till.
Kronprinsen och hans fästmö väntar på nästa show.
Sammanfattningsvis var filmen helt okej. Tempot var rätt segt men början och slutet på filmen lyckades kompensera för en del av det. Skådespelarna var bra, men ingenting speciellt. Det som gjorde filmen bra var de magitricken och sluttvisten, men jag hade önskat en mer händelserik mittendel. Allt som allt, en fascinerande men inte spännande, film.
